Anonym

11 december 2013 15:39

Hej, jag blir så stressad av skolan och jag är deprimerad. När jag vaknar och ska till skolan så känns det jobbigt och tråkigt för att jag har aldrig att vara med någon på rasten. Jag vågar inte prata med någon om det här.
Har du några råd? :)

Sara

11 december 2013 17:38

Hej Anonym! Ja, det här har jag själv råkat ut för. Ett råd är nog att testa prata med någon. Du kan testa att säga hej och fråga vad personen heter, för det är alltid en bra start på en vänskap! Om det inte skulle fungera, vilket jag tror att det ändå kommer göra, så kanske du borde försöka fråga nån grupp om att vara med. De som spelar fotboll? Basket? Eller bara pratar? Du kan ju försöka, och ett tips är att övervinna rädslan. Kommunikation är nyckeln till låset! Hoppas du hittade vad du sökte, älskar dig :)

Albin

10 december 2013 22:01

Hej Sara! Jo, eftersom du verkar vara bra på det här så undrar jag om jag kan få råd? Jo, jag är sjutton år och jag kommer bli utslängd ur huset på min artonårsdag då jag blir myndig. Men jag har inget hus och inte pengar nog att klara mig ensam med hyran, maten, elen, och allt. Jag har en bror, men han bor i en annan stad. Borde jag ringa och be honom om hjälp? Eller vad borde jag göra? // Albin

Sara

10 december 2013 22:11

Hej Albin! Det här var en väldigt allvarlig situation du hamnat i. Om du ändå har mycket insamlade pengar så kan du ju köpa dig en tågbiljett och åka till din bror och bo med honom, men om inte så kan du ju ringa honom och be honom komma och hämta dig eller något sånt. Det har mycket att göra med avståndet mellan städerna men om din bror är så snäll som jag fantiserar, så går det nog bra. Så hade nog jag gjort. Om det skulle gå åt skogen så kan du ju ringa andra släktingar eller vänner som du har? Hoppas du fick svaret i alla fall! :)

Johanna

10 december 2013 20:44

Hej, jag mår inte så bra. Jag har det lite jobbigt inom familjen och jag gör illa mig själv och du verkar vara den enda som jag kan prata med. Råd?

Sara

10 december 2013 20:46

Om det är något som har hänt, så borde du kanske prata med dina föräldrar. Men om du inte kan hitta hjälp hos dem så kan du alltid be om hjälp hos en skolsyster eller sådant. Gör inte illa dig själv, det är inte värt det. Jag vet att du får sådant ofta men det är sant. Det är något man ångrar senare i livet, som jag. Det är inte bra. Vi älskar dig Johanna.